Under 1700-talet ägdes merparten av marken i Silvåkra socken av Hans Ramel på Övedskloster.
Hans Ramel dog 1799 och han testamenterade Silvåkragården och tillhörande mark till sin svärdotter Sofia Ramel. Sofia dog 1848 och själva Silvåkragården köptes av Robert De la Gardie.
En del mark styckades av och Silvåkra 4:6 är en sådan avstyckning.
Jag tänkte inte gå tillbaka till 1849 utan börjar 1901. Då får Nils och Elna Jönsson lagfart för Silvåkra 4:6. Nils avlider 1911 och Elna 1917.
Sonen Per Nilsson och hans hustru Anna övertar gården 1917.
Gården bör sedan ha blivit uppköpt av Fortifikationsförvaltningen omkring 1943 men Per och Annas son Erik (Per Nils Erik som man kallade honom i byn) drev någon form av enklare lantbruk fram till 1961. På flygfotot från 1956 verkar delar av marken vara odlad.
Gården är riven.
Nils Jönsson, Elna Jönsson, Per Nilsson, Anna Nilsson och Erik Nilsson är gravsatta på Silvåkra nya kyrkogård.