Torpet har tidigare tillhört Silvåkragården och köptes omkring 1850 av soldaten Pehr Silfverberg. Hans son, korpralen Mårten Persson Silfverberg, född 1850, tog så småningom över torpet. Mårten och hans familj bodde kvar till 1934 då de flyttade till Kvinnevad 1:12. Carl Lindblad blev ny ägare. När Carl dog styckade hans döttrar av var sin lott och sålde resten för 5000 kr till Herman Radelius. Då övningsfältet utökades på 1960-talet blev det en ny avstyckning – husen med tillhörande tomt övertogs av Hermans son Lars och dotter Ulla. Resten av marken köptes kronan. Syskonen Radelius ägde torpet fram till sekelskiftet då det såldes och revs strax efteråt.
Lars Radelius berättar att huset låg väldigt nära järnvägen. Marken där hade stora torvskikt vilka gjorde att huset hade stora nivåskillnader som inte blev mindre då järnvägsrälsen rivits upp och järnvägsbanken började trafikeras av Centurionstridsvagnar. På marken som tillhörde torpet planterades mest tall men marken odlades något år av Nils Glantz. Sandfälten var rikliga habitat för fjärilar – främst blåvingar och sandfjärilar. Den torra marken var omtyckt av olika blommor – bl.a. hedblomster. Gården var i huvudsak uppförd av lersten och krävde mycket underhåll. Den norra gaveln inreddes och hyrdes av boktryckeriägaren Bror Forssell (Forssells boktryckeri, Malmö). Han vistades där alla helger. Bror var även konstnär – han tog sin cykel och åkte iväg med staffli och har målat ett stort antal tavlor med motiv från trakten.